Ordlista

En liten ordlista med termer som främst användes av handsättare, men vissa används fortfarande i moderna layoutprogram. Denna ordlista uppdateras efter hand.

 

Anfang

Första bokstaven i ett stycke som är lika hög som 2–4 rader. I gamla böcker var dessa anfanger väldigt konstnärliga och oftast utsmyckade med blommor eller något liknande.

 

Brödtext

Den löpande texten i t.ex. en bok. Ordet kommer från att sättaren, under den tid man fick betalt per mm text man satte, tjänade ihop till brödfödan med denna sortens text, inte av rubriker eller annan text.

 

Bröllop

Ett ord som felaktigt upprepas två gånger i brödtext.

 

Bunt

Marginalen som ligger närmast ryggen.

 

Cicero

Måttenhet. 1 cicero är 12 punkter (1 punkt är 0,376 mm).

 

Diakritiska tecken

Dessa tecken sätts ovanför eller under en bokstav och ändrar uttal. Exempel på diakritiska tecken ^~´`¨, detta är bara ett axplock av alla som finns.

 

Font

En font är en del av ett typsnitt. 10 p Times rak, 10 p Times kursiv, 10 p Times fet, 9 p Times rak, är alltså 4 olika fonter inom typsnittet Times.

 

Gemener

Små bokstäver.

 

Grad

Storleken på bokstäverna, mäts i punkter, förr hade alla olika grader ett eget namn t.ex.:

Kvartpetit (2 punkter)

Brilliant (3 punkter)

Diamant (4 punkter)

Perl (5 punkter)

Nonpareille (6 punkter)

Kolonel (7 punkter)

Petit (8 punkter)

Borgis (9 punkter)

Korpus (10 punkter)

Cicero (12 punkter)

Mittel (14 punkter)

Tertia (16 punkter)

Text (20 punkter)

 

Horunge/Dubbel horunge

Horunge = första raden på ett stycke hamnar längst ner på sidan

Dubbel horunge = När sista raden på ett stycke hamnar längst upp en en sida

 

Kapitäler

Versaler på gemeners höjd.

 

Kolofon

Kolofonen finns i äldre böcker sist i boken och innehöll information om titel, författare och tryckarens namn. Idag är kolofonen oftast placerad i början, efter titelsidan, i en bok. Kolofonen innehåller information om bokens titel, författaren, tryckort, copyright etc.

 

Kolumntitel

Text längst upp på sidan, utanför satsytan. Kolumntiteln består oftast av bokens titel, delrubrik, kapitelrubrik.

 

Konkordans (Konk)

Måttenhet. 1 konk = 4 cicero.

 

Kägel

Avståndet från baslinje till baslinje i en text, mäts i punkter.

 

Ligatur

Två bokstäver som var svåra att kerna under den tiden man använda blytyper. Man gjorde då en typ med två bokstäver som redan var kernade, dessa typer kallades ligaturer. Exempel på ligaturer är f och i, A och V. Vissa ligaturer finns även i dag i vissa typsnitt. (Se bild på denna sida.)

 

Lik

Ett överhoppat ord i manus.

 

Pagina

Sidnummer.

 

Satsbredd

Radlängd.

 

Satsyta

Den del av sidan som upptas av text och bilder, dvs. Satsbredd x höjd. Pagina och kolumntitel räknas inte med i statsytan.

 

Smutstitel

Sidan längst fram före titelsidan, i inbundna böcker efter försättsbladet, där endast titel står, ibland förekommer det att även författaren står på smutssidan.

 

Svibel

När blytyperna blev blandade, genom slarv eller olyckshändelse t.ex. om man tappade blytyperna eller slarvade med avläggningen.

 

Sättare

En grafisk yrkesgrupp som tidigare framställde texter för tryckformar. I modern grafisk teknik framställer sättaren/layoutaren tryckfärdiga pdf:er med hjälp av datorn.

 

Sätthake

Verktyg som användes vid handsättning för att sätta typerna. Man satte några rader i sätthaken och när den var full fördes handsatsen (textblocket) över till sättskeppet.

 

Tryckort

Information om var och av vem boken är tryckt och även tryckår. (Se även kolofon.)

 

Typsnitt

En samling fonter (se under font), Times, Berling, Helvetica, Minion är exempel på olika typsnitt. Dessa kan sedan delas upp i olika teckenfamiljer som Geralder, Didoner, Realer, Grotesker.

 

Versaler

Stora bokstäver.

 

Änka

Nyare benämning på Horunge eller Dubbel horunge